Det har varit väldigt varmt här i ett par dagar så när jag hade kommit hem från arbetet så selade vi på den lille och gick och satte oss på gräsmattan mot sjön. Alltid skönt att sitta där och titta ut över vattnet. Åke var den enda som inte var med för en gång skull och Bengt traskade iväg efter en stund för att fånga sorkar. Fozzy ligger bakom mig.
Förresten har jag fått förstora Pettsons sele.
Han är fortfarande bara en skithög stor men nu börjar det närma sig hästgödsel i stället mot bara hund. Så det tar sig på den fronten också.
Helt plötsligt satte Sven av i en väldig fart och tog sig upp den stora linden.
Den självklara utsiktspunkten.
Pettson såg honom och tänkte nog att kan man göra så där - åh det såg roligt ut.
Får jag också?
Sagt och gjort när Sven efter ett tag bytte träd där grenarna var lite lägre ner lyfte jag upp Pettson till den lägsta så att han fick testa han också.
"Oj då. Tänkte inte att det kunde vara så högt"
Oj det var nog lite högt upp, men man är väl en tuff kisse och..
... håller man bara tungan rätt i mun så borde det nog gå bra.
Sven tyckte nog att vad han håller på den där lille.
Det är väl inget speciellt att klättra i träd.
När jag hade tagit ner Pettson igen tog han helt plötsligt fart och tog sig upp själv precis som en ekorre. Vet inte om Sven vill hjälpa honom eller trycka ner honom med tassen.
Men i varjefall så kan man nog bli trött på små saker som ska hänga med överallt och som man inte kan få vara ifred från. Om jag tittar bort så kanske han försvinner.
Han är inte så rolig som han tror den där.
Han är inte så rolig som han tror den där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar