Det var ganska kallt i morse. Lite frost hade kommit men solen hade börjat komma upp.
Ingen vind med Challe fladdrade med sina öron ändå.
Det var också väldigt vackert nere vid sjön när solen lyste som guld på träden på andra sidan viken.
Och när vi närmade oss huset igen så möttes vi av Sven.
Han har tagit för vana att sitta på en av fälten och lyssna efter sork, så oftast så ser vi bara ett mörkgrått huvud sticka upp ovanför gräset. Så där sitter han om dagarna och vaktar, men nu kom han fram på en av grannarnas tomter för att vara lite sällskaplig för en gång skull.
Fin Sven
Man kan ju alltid också komma fram till Fozzy för att bli extra ompysslad och få en puss på huvudet. Fozzy pussar på alla han kommer åt.
Vår lilla illustre Sven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar