Recension Borås tidning

Hvergelmer

Fornnordiska= källa.

Broderi på markduk uppsatt på dikesfynd (troligen navkapsel från lastbil )

 



Utdrag från recension från den 3 februari 2015 från Borås tidning.
Tyvärr kan jag inte länka till denna recensionen eftersom man måste vara prenumerant av Borås tidning för att få fram den på nätet. Så hittar man recensionen på nätet och är inte prenumerant så får man bara upp rubriken och inget mer.

"(...)Rydals museum firar våren med norrländska Linda Lassons broderier- en kraftfull inlaga mot miljöförstörelsen-  (...) Linda Lassons broderier i svart på alla tänkbara bottnar, från marktäckningsduk via renskinn till hamrade navkapslar, har en liknande signal till närhet och igenkännande. Hon har tagit intryck av miljöfördärvets effekter, inte minst i sin närhet till den sydsamiska kulturen- så långt att det idag kanske är vi som behöver skydd från naturen- och fångar i vemodigt känsliga naturmotiv och politiskt laddade installationer dagens verklighet i tidigare Jämtlands fjällvärld, nu i Härnösands- trakten. Bakgrundsmusiken är nu av nedlagda folkrockgruppen Garmarna med Emma Härmelin. (...)"

Rolf Haglund
Borås tidning

Rydals museum Svart tråd

Under de senaste åren har jag hela tiden försökt utveckla ett nytt formspråk i broderi med naturen som min primära utgångspunkt och kraftkälla. I vissa av dessa broderier är min tid i de jämtländska fjällen den stora inspirationen där jag levde nära den samiska kulturen vilket innebär att flera av dem har fått sydsamiska namn.  Jag har även till denna utställning blivit inspirerad av inuiternas blocktryck vilka jag tycker visar den närhet till naturen de har runt omkring sig.
 Närheten till skogen och naturen är även  det stora temat i de flesta av mina verk och till denna utställning är naturen ännu mer tydligt i och med att flera av dem har monterats på bark eller näver.

Broderierna till Svart tråd är gjorda på damast, renskinn, fårskinn,lackad täckduk, mark- och armeringsduk, men även brits skydd.

Till denna utställning har jag även arbetat  med en installation som  även den har sin utgångspunkt från naturen.  Installationen ”Skydd” handlar om att är det vi som behöver skydd från naturen eller naturen som behöver skydd från oss? Angående de stormar och översvämningar som uppkommer med tätare intervaller kontra de utsläpp som människan står för.

Jag har även gjort två broderier om hur vi använder naturresurserna här i Norrland.
Till Norrland,  som även har stor inspiration från Po Tidholm bok "Norrland"och Där ingen kan bo
 Jag har även gjort ett broderi, Sapmi, om hur samerna blir behandlade i Sverige.

Flera av mina broderier kan vara lite mörka och till de har jag haft som en stor inspiration den halländske scenografen och konstnären Roy Friberg.  Utifrån denna inspirationen har jag även gjort tre stora broderier Bölesmon- till minne av en skog, Där musiken tystnat och Lillåbroberget- till minne av en skog ,som alla är 145 x 124 m.

Under utställningen spelas
jojken Njaalkemé (Hunger).
Jojk av Pål Torbjörn Doj, text av Cecilia Persson.
Från Garmarna 1996.

Översättning av jojken Njaalkeme :
 Lövmaskarna har bivit många.
Hungern, större nu än någonsin.
Träden håller andan, dör och faller.
Människan är som en varg som mistat synen.
Hungern är det enda som jag känner.
Hunger överallt.

 Textförklaring:
s= sydsamiska
i= inuit
j= japanska

Av naturen är du kommen.

Mixmedia, broderi och teckning monterad på näver.



 

Kamik

I= inuitbåt

Tartok I och Tartok II

  I= mörk

 

 



Bölesmon- till minne av en skog.

Johke bealam

S= längs med älven

 

Såekie I,II,II

S= björk

Såekie I

Broderi på lackad täckduk monterad på björkdisk med hjälp av kvistar.

 

 

 

Lunndörrspasset

 



Skogstokig III.

Mixmedia med teckning och broderi

Tartok V

 





Nanuq

 I=isbjörn

 

 



Där ingen kan bo

 Broderi uppsatt på grandisk.Inspiration från tidningsartikel " Vreden växer i skuggan av vindkraftverken" från TÅ 13/12-14. Vidsel= Europas största militära övningsområde över land i Norrland. Dikt "I skogen av G Fröding. Hg= kvicksilver uppmätt vid flodar och sjöar vid Kiruna.



 

Kuro waiya

J= svart tråd

 

 

Delsbo och Blekinge.

De två små tavlorna är broderade på britsskydd sedan monterade på näver.

Fäll är broderad på egenberett fårskinn från Jämtland.

 



Fäll

Dessa tre broderier har fått sin inspiration från M Chagall och svenska landskapsbroderier.

 Detta är delsbosöm.

Telakeitsertok

 I = jordens gud.

 

Aipalovik

 I = elak sjögud.

 

Nootaikok

 I = isbergsgud.

 

Nanook

I= isbjörn



Tjielke

S= naturlig

 

 

Tjielke, detalj.

Träd där trädkronan består av ett ansikte i profil åt vänster och en ylande varg åt höger.

 Objekt monterad på bark.

 

Där musiken tystnat.

Inspiration av Lars Lerin

145 x 124 m

Lillåbroberget- till minne av en skog

145 x 124 m

 



Infinite

 



 

Installation Skydd.

 Broderi av abstrakta fjäll landskap på markduk. Tanken är att de skapar ett skyddande rum för människan eller behöver man skapa ett för naturen?



Skydd.

Stolen gjord på gården jag bor på, på stolen en skiva med utstickande spikar inför oron mot nästa översvämning, storm, vulkanutbrott eller kanske en kärnkraftexplosion. Påverkan i omgivningen från naturen eller från männsiskan själv.

Råhtoe.

S= granskog.

Mixmedia med teckning och broderi. Monterad på bark med applikation av skinn.

 

 



Umiaktorrik.

 I= flod

Tomkin.

I = andarnas hus

Qimugta.

I= slädhund

 

 

Pissikartok

  I = sång.

Inuiterna är kända för sin strupsång vilket oftast sjungs av två kvinnor som växelsjunger.

 

 

 

Qilaq.

I = himmel

Saajve.

S = vittra

Till Norrland

 Fritt efter Po Tidholms bok "Norrland".

Broderi på halvlinne där den södra delen med all sin kommunikation har förminskats, tvärtemot vissa medier och politikers prioriteter. Den norra delen har här förstorats, är ändå 59& av landets yta, med bilder av den expoatering av naturresurser som sker här. Med bilder på kalhyggen, vattenmagasin, vattenturbiner, elledningar som går söderut,fabriker som spyr ut rök, Kirunagruvan, hus som inte blir sålda m.m.

Till Norrland.

Broderiet är monterat på virke som är gjort att se ut som en timradvägg som håller på att vittra bort. Där tapetresterna börjar släppa från väggen.

Applikation med renhår.

 

Inskränkthetens boning.

Mixmedia med teckning och broderi monterad i och ovanpå en fågelholk. Storstaden representeras av fågelholken där deras utblick mot resten av omvärlden är genom ett litet hål. Inuti fågeholken ett citat från moderatledaren Batra " Stockholmare är smartare än lantisar".

De tre aporna på taket representerar att stadsborna inte behöver se, höra eller prata med eller om de som bor i resten av landet.

Verket är köpt av Marks kommun och kommer att hänga i entrén på kommunhuset.

Inskränkthetens boning.

Hovre.

 S = skinn.

Broderi på renskinn med björkkvistar

Sapmi.

Broderi på ett övermålat äldre broderi från 2011.

Broderi om en artikel från Lycksele 2012 där en lärare förbjudit elever prata samiska på rasterna. Om ILO konventionen nr 69 från 1989 som Sverige inte ratificerat ännu utan dragit in samernas rättigheter istället

. Om Svenska regeringens hemsida om att det ska finnas ett rimligt antal renägare. Men vad är ett rimligt antal? 4 stycken? Om de stulna skelettdelarna som finns på olika svenska instutioner med de mätningar av samerna i som skedde i början av 1900 talet.

Broderiet är en reaktion mot vice talmannens uttalande i december 2014 om vilka som ska anses som svenskar.

Seoloe.

 S = själsliv.

Mixmedia med teckning och broderi.

Nami.

J = vågor.

 Broderi på britsskydd.

Minnena ser mig.

Namn efter en dikt av Tomas Tranströmer.

Broderi på Almedahls damast

Litet bo jag sätta vill.

 Fem stycken "tittskåp" gjorda av en urholkad trädstam.

Broderi ovanpå monterad på kartong.





De fem "tittskåpen".

Tre är inköpta av Marks kommun till barnavdelningen på biblioteket.